Ett till tio på grekiska är éna, dío, tría, téssera, pénde, éxi, eptá, ochtó, enniá, déka. Kan du dem, plus tiotalen och orden för hundra och tusen, kan du säga och förstå nästan varje pris och klockslag du stöter på under resan. Nedan finns talen med uttal och exempel från marknaden, bussen och apoteket.
Siffrorna 0–20
Versalerna visar betoningen. Talen 11 och 12 har egna ord, och från 13 bygger du med deka- framför entalet, ungefär som svenskans -ton baklänges.
| Tal | Grekiska | Uttal | Tal | Grekiska | Uttal |
|---|---|---|---|---|---|
| 0 | midén | mi-DÄN | 11 | énteka | ÄN-de-ka |
| 1 | éna | Ä-na | 12 | dódeka | DO-de-ka |
| 2 | dío | DI-o | 13 | dekatría | de-ka-TRI-a |
| 3 | tría | TRI-a | 14 | dekatéssera | de-ka-TÄ-se-ra |
| 4 | téssera | TÄ-se-ra | 15 | dekapénde | de-ka-PÄN-de |
| 5 | pénde | PÄN-de | 16 | dekaéxi | de-ka-Ä-ksi |
| 6 | éxi | Ä-ksi | 17 | dekaeptá | de-ka-ep-TA |
| 7 | eptá | ep-TA | 18 | dekaochtó | de-ka-och-TO |
| 8 | ochtó | och-TO | 19 | dekaenniá | de-ka-e-NJA |
| 9 | enniá | e-NJA | 20 | íkosi | I-ko-si |
| 10 | déka | DÄ-ka |
Du hör ibland eftá och októ i stället för eptá och ochtó. Båda formerna är rätt och används om vartannat.
Tre av talen ändrar form efter vad de räknar. Ett kan vara énas, mía eller éna, tre kan vara tris eller tría och fyra tésseris eller téssera. Formerna i tabellen är de du använder när du räknar högt och när du säger priser, så börja med dem. Klockslagen tar vi längre ned.
Tiotal, hundratal och tusen
- 30 triánda (tri-AN-da), 40 saránda (sa-RAN-da), 50 penínda (pe-NIN-da)
- 60 exínda (e-KSIN-da), 70 evdomínda (ev-do-MIN-da), 80 ogdónda (og-DON-da), 90 enenínda (e-ne-NIN-da)
- 100 ekató (e-ka-TO), 200 diakósia (dja-KO-sja), 500 pendakósia (pen-da-KO-sja)
- 1000 chília (CHI-lja), 2000 dío chiliádes (DI-o chi-LJA-des)
D:et i evdomínda och ogdónda är det mjuka ljudet som i engelskans ”this”. Övriga hundratal följer samma mönster som 200 och 500: triakósia, tetrakósia och så vidare upp till enniakósia.
Sammansatta tal säger du rakt upp och ned, tiotalet först: 25 blir íkosi pénde, 48 blir saránda ochtó. Mellan hundra och resten blir ekató till ekatón, så 120 heter ekatón íkosi.
Så sägs ett pris
Euro heter evró (ev-RO) och böjs inte, så det heter éna evró, dío evró, déka evró. Cent heter leptá (lep-TA). Ett pris som 3,50 € kan alltså låta på flera sätt:
- tría evró ke penínda leptá – fullständigt
- tría ke penínda – vanligast i vardagen
- tría ke misó – tre och en halv
Frågan du behöver är póso káni? (PO-so KA-ni), vad kostar det? Gäller det flera saker blir det póso kánoun? (PO-so KA-nun). På skyltar och kvitton skrivs priserna med decimalkomma, precis som i Sverige. Om betalning, kort och kontanter finns mer i guiden om valuta och betalning.
På marknaden
Frukt, grönsaker, oliver och ost säljs per kilo, och du beställer med éna kiló (Ä-na ki-LO) eller misó kiló (mi-SO ki-LO), ett halvt. Vill du ha ett visst antal i stället pekar du och säger siffran: pénde, parakaló. Handlaren säger ofta priset högt när varan vägs, och det är här tiotalen kommer till nytta. Hör du dío ke saránda är det 2,40. Tips om vad du hittar i stånden finns i artikeln om matmarknader och saluhallar.
Bussbiljett och klockslag
I biljettluckan räcker det med antal, ordet för biljett och resmålet: dío isitíria ja to Réthymno (DI-o i-si-TI-ri-a ja to RÄ-thim-no), två biljetter till Rethymnon. Sedan vill du veta när bussen går: ti óra févgi? (ti O-ra FÄV-gi). Hur linjerna och biljetterna fungerar finns i artikeln om bussar på Kreta.
Vad är klockan heter ti óra íne? (ti O-ra I-ne). Svaret börjar med íne, det är, följt av timmen. För klockslag används formerna mía (ett), tris (tre) och tésseris (fyra), övriga tal är som i tabellen:
- íne tris – klockan är tre
- tris ke tétarto (TÄ-tar-to) – kvart över tre
- tris ke misí (mi-SI) – halv fyra (ordagrant tre och en halv)
- tésseris pará tétarto (pa-RA) – kvart i fyra
- stis eptá (stis ep-TA) – klockan sju, ”vid sju”
Lägg märke till halvtimmen. Grekiskan säger tre och en halv där svenskan säger halv fyra, och det är lätt att komma en timme fel. Tidtabeller och öppettider skrivs med 24-timmarsklocka, så 17:30 på en skylt betyder samma sak som hemma. Mer om när butiker och kontor brukar ha öppet står i texten om öppettider och helgdagar.
Veckodagarna
Fyra av dagarna är helt enkelt räkneord. Måndag är den andra dagen, eftersom veckan räknas från söndag.
| Svenska | Grekiska | Uttal |
|---|---|---|
| Måndag | Deftéra | def-TÄ-ra |
| Tisdag | Tríti | TRI-ti |
| Onsdag | Tetárti | te-TAR-ti |
| Torsdag | Pémpti | PÄMP-ti |
| Fredag | Paraskeví | pa-ra-ske-VI |
| Lördag | Sávvato | SA-va-to |
| Söndag | Kyriakí | ki-rja-KI |
Veckodagarna dyker upp på busstidtabeller, där söndagstrafiken ofta är glesare, och på skyltar i butiksfönster.
På apoteket och på skyltar
På apoteket handlar det oftast om antal och dagar: hur många förpackningar, hur många gånger om dagen. Siffrorna i tabellen räcker, och apotekaren skriver gärna ned det viktigaste. Orden för själva besvären finns i grekiska på apoteket och hos läkaren.
På skyltar skrivs tal nästan alltid med vanliga siffror. Ibland ser du dock grekiska bokstäver med en liten apostrof, som Α΄ och Β΄. De betyder första och andra och används i namn och numreringar. Vill du kunna läsa bokstäverna, börja med det grekiska alfabetet.